Den här RUT rapporteringen komer från Riksdagens Utredningstjänst. Den visar hur utanförskapet har förändrats i Gävleborg sedan 1999 och framåt.Som framgår av rapporten så var det totala utanförskapet som störst 2004 i Gävleborg och sedan 2006 har utanförskapet minskat med ca 10 000 personer i länet. Det senaste året har utanförskapet enligt RUT minskat med ca 3000 personer.
Gävleborgs län har under många år toppat statistiken över antalet sjukskrivna, förtidspensionärer och antalet arbetslösa. Hur ser den samlade bilden ut från sekelskiftet fram till idag? Hur har det så kallade utanförskapet förändrats sedan sekelskiftet?

UTANFÖRSKAP
Begreppet utanförskap har kommit att användas i olika sammanhang bland annat av regeringsföreträdare sedan den borgerliga alliansen kom till makten 2006. Användningen av begreppet har beskrivits som problematiskt eftersom regeringen inte presenterat någon entydig definition (Riksrevisionen 2008). Den grundläggande utgångspunkten vid användningen av begreppet är individens deltagande på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan olika mått ligger i vilka egenskaper man väljer att foga samman för att säga något om utanförskapet. SCB:s indikator byggs upp av information om individer med försörjning från olika ersättningssystem. Utgångspunkten är statistik över antalet personer i åldrarna 20-64 år som försörjs genom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.

För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar mäts antalet helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Med helårsekvivalenter avses antalet individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

Vad som kan konstateras i tabell 1 är att andelen arbetslösa och personer som försörjs via olika ersättningar och bidrag ökade fram till 2004 för att sedan minska. Minskningen för perioden 1999-2011 motsvarar cirka 5,5 procentenheter.

I såväl tabell 1 som figur 1 kan det också konstateras att det finns en stor variation inom det samlade måttet. Vi kan bland annat se att andelen personer med sjukpenning minskat under perioden medan andelen med sjuk- och aktivitetsersättning ökat, för att sedan minska. Arbetslösheten har också minskat under perioden och tillsammans med förändringen av antalet personer med sjukpenning så förklarar det en stor del av minskningen i det sammantagna måttet. Andelen personer med arbetsmarknadsåtgärder har ökat de senaste åren.

Om vi utgår från SCB:s statistik över helårsekvivalenter och använder det för att beteckna det så kallade utanförskapet framgår det att andelen är större i Gävleborgs län än i övriga riket. Relaterar vi Gävleborg till de övriga länen i Sverige så kan det konstateras att länet utmärker sig genom att utanförskapet är relativt stort under hela perioden. Det ligger konstant bland de tre län med störst andel personer försörjda med sociala ersättningar och bidrag. Åren 2006-2011 har Gävleborgs län haft störst andel försörjda med sociala ersättningar och bidrag av rikets alla län. Relateras den regionala statistiken för Gävleborgs län till utvecklingen i riket som helhet kan det konstateras att utvecklingen är relativt likvärdig. Skillnaden är som störst 2004 då andelen för Gävlebors län ligger 5,9 procentenheter över riket. Skillnaden minskar sedan något för att vara som minst 2008 och 2011 då skillnaden låg på 3,9 respektive 4,0 procentenheter.

NOT: Sjuk- eller aktivitetsersättning är den term som sedan 2003 används istället för förtidspension

Källor
Riksrevisionen (2008), Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning, RiR 2008:26. Besökt 2012-11-21
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1811/RiR_2008_26.pdf

Statistiska centralbyrån (2012), Hushållens ekonomi allmän statistik - Antal helårsekvivalenter 1999-2011 efter län. Besökt 2012-11-21
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____250883.aspx