Högskolan i Gävle vill med den årliga Mångfaldsbarometern bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. Kännedomen om svenska folkets attityder är viktig eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida samhällsklimatet.

Fler positiva, fler extremt negativa
Enligt Mångfaldsbarometerns Index för Globala attityder är i årets mätning fortfarande en klar majoritet (73,5 procent) av den svenska befolkningen över 18 år positiva till mångfalden. Andelen positiva är på ungefär samma nivå som året innan.

Men det förekommer också extremt negativa attityder bland befolkningen. De som klassificeras som personer med dessa extremt negativa attityder till mångfalden uppgick till 4,1 procent vid det första mättillfället 2005. 2014 ligger siffran på 7,2 procent, vilket är en signifikant ökning från 2005. Detta är också en ökande trend sedan 2011.

Polarisering
Detta resultat innebär att man kan skönja en viss grad av polarisering av attityderna till mångfald, både andelen positiva och extremt negativa ökar. Däremot blir andelen osäkra färre.

Beroende på vad som händer i det svenska samhället, speciellt om den höga arbetslösheten biter sig fast, skulle gruppen som är extremt negativ kunna öka. Och vid t ex allvarliga kriser där det svenska samhället känner sig hotat i sina grundläggande värderingar och välfärdssystem kunna öka uppemot uppskattningsvis 36 procent

2014 var det nämligen 35,8 procent av befolkningen som angav att de har en negativ syn på invandrare i den meningen att dessa anses komma till Sverige enbart för att dra nytta av landets sociala förmåner.

Kvinnor, unga och högutbildade är mer positiva
Kvinnor, personer med högskoleutbildning, boende i storstäder samt den yngre åldersgruppen är i större utsträckning än andra samhällsgrupper mer positiva. Utbildningsnivå är bland dessa faktorer den viktigaste förklaringsvariabeln.

En majoritet av svenskarna är för invandrares kulturella, språkliga och sociala rättigheter i Sverige. Dock är en majoritet också för tuffa tag mot invandrare som är brottslingar. Det finns också en betydande misstänksamhet mot att det är de sociala förmånerna som är orsaken till att invandrare kommer till Sverige.

Motstånd bottnar i religion och kultur
Svenskarna är även i årets undersökning mer positiva till etnisk mångfald när det handlar om arbete och boende. Motståndet mot mångfald bottnar i större utsträckning i religion och kultur.

Slöjan och religionen
En majoritet av befolkningen anser också att muslimska kvinnor är mer förtryckta än icke-muslimska kvinnor. Attityderna till rättigheten att bära slöja varierar kraftigt beroende på vilken slöja det handlar om.

En majoritet av befolkningen (58,1%) anser att religiösa friskolor motverkar integration. Bara 4,6 procent tar helt eller delvis avstånd från detta påstående.

Gymnasieutbildade börjar nu nästan börjar bli lika negativa i frågan som de med grundutbildning. Noterbart är också att den yngsta gruppen uppvisar en trend mot att bli mer negativ till religionsaspekten i mångfaldsfrågan.
Var femte svensk umgås aldrig med någon från utomeuropeiska länder

Ungefär 38,0 procent uppger att man aldrig umgås med någon från Afrika, 31,5 procent aldrig med någon från Latinamerika, samt 27,0 procent aldrig med någon från Asien. En skattning är att ca 20 procent av den svenska befolkningen aldrig interagerar med dessa grupper.


Ansvariga forskare:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 070-717 19 07
Orlando Mella, professor emeritus i sociologi, Uppsala universitet, 076-852 36 45
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11



För mer information, v v kontakta:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 070-717 19 07
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11


Text: Douglas Öhrbom


Professor emeritus Orlando Mella och docent Irving Palm vid Uppsala universitet är initiativtagare till Mångfaldsbarometern, en studie som sedan 2005 kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. De har årligen genomfört undersökningen sedan dess. Från och med 2013 har däremot Högskolan i Gävle, avdelningen för socialt arbete och psykologi, tagit över ansvaret för Mångfaldsbarometern. Vid Högskolan i Gävle är professor Fereshteh Ahmadi, med erfarenhet av forskning om invandrare, ansvarig projektledare. Orlando Mella är dock fortfarande huvudforskare.