Hans kunskaper avseende realekonomi visar sig vara betydligt grundare än man skulle kunna tro när han kan tänka sig att ur ett skatteperspektiv favorisera professionella fotbollspelare framför företagare. Vad sägs om följande uttalande:
– Jag är väldigt övertygad om att elit behövs i idrotten. Och när Andreas Johansson flyttar från Wigan i England så väljer han inte Djurgården utan han väljer Aalborg. Inte därför att han tror att han utvecklas mer som spelare där utan av det enkla skälet att han tjänar dubbelt eller tre gånger så mycket utan att Aalborg behöver betala något mer än vad Djurgården var villiga att göra. Det är en konkurrenssituation och det gäller inkomster under kort tid. Då anser jag att Sverige i likhet med Danmark och Norge ska sänka skatterna för dessa fotbollsspelare.

När DN föreslår att samma resonemang borde kunna tillämpas på uppfinnare eller entreprenörer förklarar Ohly att samhället inte är en fotbollsplan och börjar prata om vilka förebilder spelarna är. Då DN kontrar med att förebilder borde kunna finnas på fler områden än inom fotbollen säger Ohly att när han jobbade på SJ ville han inte bli chef! Vad menar han med detta? Behövs varken chefer eller entreprenörer?

Dessutom stör det mig rejält när han påstår att vd:ar tjänar fyra gånger så mycket som en industriarbetare! Den absoluta majoriteten av landets alla företagare tjänar sannolikt mindre än den genomsnittlige industriarbetaren, många har nätt och jämnt råd ens ta ut en relevant lön i förhållande till antalet arbetade timmar. Att sedan kunna anställa någon framstår då som en utopi utifrån de villkor som gäller på svensk arbetsmarknad idag.

Förstår Lars Ohly inte att om Sveriges 500.000 småföretagare bara fick tillräckligt bra villkor så kan de genom att anställa en eller två personer var - helt och hållet utplåna arbetslösheten i Sverige!
Problematiken med det gamla kommunistiska synsättet är ju tyvärr att man ser företag som mjölkkossor i stället för de resurser och fundament som de är i samhällsbyggandet.
Företagen är samhällets största resurs och den enda möjligheten och faktorn som kan rädda och säkra välfärden.

Politiker kan inte fixa arbetstillfällen - deras plikt inför oss som medborgare är att skapa bästa tänkbara förutsättningar för företagande.

Min frågor till Lars Ohly och hans eventuella regeringskamrater är följande:

1. Skall fotbollsspelare beskattas lägre än företagare?

2. Hur stor del av landets småföretagare tror ni tjänar mer än en genomsnittlig industriarbetare?

3. Vore det inte bättre om Sveriges företag direkt kunde ta emot merparten av alla som är arbetslösa i stället för att skapa transfereringssystem, finansierade av höga skatter, där politiker skall försöka "skapa sysselsättning"?

Joe Formgren
Företagare

Läs DN´s intervju och utvärdera själva här:
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/girighet-som-drivkraft-far-ohly-att-se-rott-1.1118163