Tokoptimist kallar hon sig själv. Klart att även hon hade hört talas om Gysinge. Inte tack vare de fina vita gamla brukslängorna och den fina naturen. Nej, om myggen. Så klart. Det som Gysige är känt för över hela Sverige. Men trots att det var just en myggig sommardag som hon var och tittade på den lediga lokalen så lät hon sig inte avskräckas.

- Jag tänkte att nästa sommar, då är jag här, då löser det sig, säger Jenny och skrattar.

Så Jenny flyttade från Haparanda till sin pojkvän som nyligen fått jobb i Gävle. Men myggen har legat i lä under den vintersäsong som Jenny huserat i bruket. Hon har tagit tag i andra saker i stället. Som att styra upp en julmarknad och ordna allt som har med det att göra. Knallar, barnaktiviteter och besökare.

- Det var ju första gången nu, så det är klart att det finns mycket som man kan göra bättre till nästa år, säger hon.

Det fanns redan ett fik i Gysinge när Jenny kom dit, så hon tyckte att det var viktigt att tidigt samla ihop alla småföretag i trakten och presentera sig. Ordentlig. För att visa att hon inte hade något konkurrenssyfte eller någon annan illvilja som kan komma att sticka i ögonen.

- Jag tror snarare att det kan vara en styrka att det finns fler caféer på en liten ort. Då vågar folk åka hit utan att vara rädda för att det ska vara stängt eller så. Då har de ju flera ställen att välja på.

Och det är inte bara gällande caféer som hon tror att det är viktigt att gå samman, snarare än att försöka slåss mot varandra. Alla de företag som huserar i Gysinge bidrar ju tillsammans till en särskild stämning och kan ge upplevelser som lockar folk ut dit. För att öka gemenskapen ytterligare så har de nu även startat en förening, det tog de tag i redan efter den första presentationsträffen. Och föreningar kan ges bidrag, inte mindre än 430 000 kronor har de fått i EU-stöd. Det första året ska de främst lägga pengarna på att lära känna varandra, träffas och föra samman sina kunskaper och bolla idéer om vad man kan göra med Gysinge.

- Vi måste vara sammansvetsade, jag skulle inte överleva här om jag inte fått med mig de andra också.

De ska också ta dit föreläsare som har egna positiva exempel. Och ska även besöka liknande orter som lyckats bra med näringslivsverksamheter, till exempel Västanfors utanför Fagersta.

Jenny vill även försöka få Gysinge till en ort väl värd att besöka året om.

- Det går inte att bara satsa på sommaren, då överlever man inte. Men då kan man ju heller inte bara sitta ner, man måste göra något.

Julmarknaden är en del i det hela. Konstutställningar är en annan. Tavlorna på väggen i det lilla hemtrevliga caféet förändras nämligen kontinuerligt, och lokala konstnärer får chans att ställa ut. Just nu visas akvareller av Elisabeth Wachmeister.

- Det är min gamla dröm om ett café. Jag sa förut att om jag öppnar ett café så ska det heta Konstiga caféet.

Drömmen om kombinationen konst och café blev visserligen sann, även om namnet blev ett annat.

- Det gick så fort när jag väl hade hittat lokalen, bestämt mig och skulle komma på ett namn. Men hyttor är något som ofta dyker upp i brukssammanhang så jag tyckte att det var passande. Men innerst inne så heter det nog Konstiga caféet, säger Jenny och skrattar.

Men egentligen så har tanken på ett café aldrig varit den främsta drömmen. Och inte nu heller så ser hon just caféverksamheten i sig som den främsta fördelen, det bästa är att vara egen. Men det var ändå en rädsla att investera och våga satsa. Så därför såg Jenny det som en stor trygghet att ta med sig en delägare, Erica Olsson.

- Så här med facit i hand så vet jag ju att jag hade kunnat klara det själv. Men det var oerhört skönt att ha med mig Erica.

Och nu när företagandet väl är igång så har alla rädslor kring ekonomi och pappersarbete släppt, och Jenny är övertygade om att det här med eget företagande är hennes grej.

- Jag har redan kommit på fler företagsidéer. Nu känns det som att jag kan göra precis allt, säger Jenny Karlsson.

Marie Björk