Det livslånga lärandet är en hörnpelare i Alliansens arbetslinje och en särskilt prioriterad fråga. Om vi i framtiden ska kunna arbeta lite längre upp i åldrarna än idag krävs också möjlighet att vidareutbilda sig och att byta yrke mitt i livet. Det kan också vara mycket stimulerande för den enskilde och öka arbetsglädjen på jobbet, och det kan bli nödvändigt ibland när arbetslivet förändras.

I den politiska debatten hävdas ofta att Alliansen skurit ned på platserna i eftergymnasiala utbildningar. Detta är en grovt felaktig bild. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har på mitt uppdrag tagit fram aktuella siffror över den vuxna befolkningens sammanlagda studiedeltagande 2006 (sista året med s-regeringen) och 2011 (det senaste år som det går att få ut komplett tillförlitlig statistik). Det visar sig då att andelen personer i eftergymnasial utbildning, räknat i andel av befolkningen, ökat markant från 2006 till 2011.
RUT har jämfört alla typer av eftergymnasiala utbildningar; Komvux, Yrkesvux, Högskola och Universitet, CSN-medel till svenska studenter som studerar utomlands, Yrkeshögskola, Arbetsmarknadsutbildningar och studier på Folkhögskola.

Vad jag vet är det första gången det görs en sådan här sammanställning. Det finns ingen samlad statistik på området utan RUT har använt ett antal olika källor. Man kan dessutom räkna på flera sätt. Man kan dels jämföra helårsplatser i den mån det är möjligt, dels jämföra SCB:s siffror över befolkningens studiedeltagande som ger en dagsbild av läget den 31 december varje år. Oavsett vilken metod man väljer visar jämförelserna att andelen av den vuxna befolkningen som studerar har ökat från 2006 till 2011.

Totalt fanns 551.421 personer i olika eftergymnasiala utbildningar år 2006, vilket utgjorde 9,4% av befolkningen 16-64 år. År 2011 var det 602.981 personer i motsvarande utbildningar vilket utgjorde 10% av befolkningen 16-64 år.
Om man i stället mäter befolkningens studiedeltagande (alltså en ögonblicksbild per den 31/12 respektive år) var det 587.465 personer i eftergymnasiala studier 2006. År 2011 hade siffran ökat till 600.769 personer. I andel av befolkningen innebär det en ökning från 10 till 10,6%.
Det spelar inte heller någon roll om man jämför med befolkningen 16-64 år som SCB gör eller 18-64 år som kanske är mer korrekt när man talar om vuxna i utbildning. Siffrorna visar samma ökning av studiedeltagandet.

Under 2012 och framåt har regeringen dessutom tillfört många ytterligare platser på både högskola, komvux och folkhögskolor, samt startat upp lärlingsvux. För att underlätta övergången från utbildning till arbete satsar regeringen nu också ekonomiskt på att stödja yrkesintroduktionsavtal som ingås på arbetsmarknaden. Dessa avtal gäller för unga utan relevant yrkeserfarenhet som får utbildning och handledning under en del av arbetstiden.

Omfattningen av regeringens fortsatta utbildningssatsningar är så stor att det inte är någon tvekan om att andelen studerande i den vuxna befolkningen fortsatt att öka även efter 2011. Det är dags att börja använda korrekta uppgifter i utbildningsdebatten. Efter Alliansens maktövertagande har andelen vuxna svenskar i studier ökat – inte minskat!

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet
Moderaternas ansvarige för vuxenutbildningsfrågor