Gävleborgs län har fortfarande alldeles för hög arbetslöshet jämfört med kringliggande län. Därför är det viktigt att tillsammans med arbetsgivare samtala om hur jobben ska bli fler i länet. Även TCO och LO har bjudits in till motsvarande rundabordssamtal, men de har tyvärr tackat nej. Mot alliansens politik står fyra olika oppositionspartiers budgetförslag, som innehåller skarpa förslag som höjd moms på mat på restauranger, höjda arbetsgivaravgifter för unga, extra vägskatt på 14 kronor per mil för tung trafik, avveckling av kärnkraft som ger höjda energipriser, försämrade villkor för RUT- och ROT-avdrag samt borttagande av valfrihet i äldreomsorgen och vinstförbud för företag inom välfärdssektorn.
Vad skulle oppositionens förslag innebära för företagare inom olika branscher i Gävle och Gävleborg? Rundabordssamtal gav företagarna möjlighet att ge sin syn på konsekvenserna av oppositionspartiernas förslag samt komma med egna, konkreta förslag hur företagen vill utveckla politiken för att kunna anställa fler medarbetare.
I samband med rundabordssamtalet presenterades även siffror ur flera rapporter från Riksdagens Utredningstjänst, som bland annat visar hur mycket en höjning av arbetsgivaravgiften för unga under 26 år skulle kosta för länets arbetsgivare och hur många färre jobb höjningen skulle innebära.
Dessutom presenteras siffror som visar hur oppositionspartiernas budgetförslag skulle minska konsumtionsutrymmet för många barnfamiljer genom att S, V och MP i sina budgetar lägger fram förslag som skulle innebära en kraftigt minskad disponibelinkomst.

Anders Thylin, Skogsåkarna: Förslaget att införa en vägskatt för tunga fordon på 14 kr/mil skulle drabba skogsbruket i Sverige genom att det skulle bli olönsamt att frakta virket från landsbygden till skogsindustrin. I stället skulle importen av träråvara öka via fartygstransport från Baltikum. Vi har cirka 140 långtradare som körs av drygt 300 åkare och chaufförer. Bilarna körs i snitt 25.000 mil per år och den föreslagna skatten skulle innebära en extrakostnad på 350.000 kr/bil! Drivmedelskostnaden står idag för ungefär en tredjedel av kostnaderna. De svenska åkerierna har minskat utsläppen genom effektivare motorer och utbildning i ekonomisk körning mm. Eftersom de privata skogsägarna drabbas kommer det att påverka hela samhällsstrukturen i glesbygden med ännu fler nedläggningar av service, butiker, skolor mm. I Härjedalen finns till exempel inte en enda tillverkningsindustri kvar utan man är mer eller mindre helt beroende av skogsbruket. Ökad import kommer också att innebära ökade utsläpp genom att sjöfarten fortfarande får använda bränsle med hög svavelhalt. Det finns tyvärr inte samma uppföljning av miljökonsekvenserna som när det gäller landtransporter. Sammanfattningsvis skulle glesbygden riskera att avfolkas eftersom skogsbruket genererar sysselsättning med avverkning, maskinservice, bensinstationer och all annan service som livsmedel mm.
IKEA har flyttat en hel del tillverkning av möbler tillbaka till Sverige, vilket också inneburit ökad export. Ökade kostnader för träråvaran riskerar att förstöra för den satsningen.
Mina förslag är också att man ska premiera anställning av ungdomar, bättre utbildning av arbetskraft till industrin och utveckla utbildningen i hantverksyrken.

Joakim Carlsson, Sibylla: Sibylla etablerar sig även på små orter men de riskerar att drabbas av både ökade kostnader för leveranser och befolkningsminskning. I Sverige ökar restaurangnäringen, som idag svarar för 30 procent av hushållens livsmedelskostnader. Vi närmar oss USA och Storbritannien, med 50 respektive 45 procent. Totalt omsätter snabbmat (hamburgare, kaféer mm) 21 miljarder per år i Sverige. Tack vare den sänkta restaurangmomsen har antalet anställda i branschen ökat med drygt 10.000 på ett år! Den sänkta momsen har gjort det möjligt för många företagare att anställa personal för att därmed kunna minska sin arbetstid till mer normala timmar. En återgång till tidigare moms skulle minska konkurrenskraften för de restauranger som satsar på serveringe gentemot mot de som enbart säljer take-away. Den sänkta restaurangmomsen tillsammans med de skärpta kraven på kassasystemen har inneburit rättvisare villkor för de seriösa restaurangerna.
Sibylla i Torsby har byggt ut från enbart utlämningslucka till 50 sittplatser och därmed kunnat anställa fyra personer. Om bygden avfolkas riskeras deras jobb! Det är också viktigt att vi skapar fler instegsjobb och arbetar på att förändra ungas attityd till arbete. Det måste bli lättare att anställa unga människor!

Ulf Brodén, Snorre Maskin: Vi har sex anställda och jobbar med avancerad verkstads- och maskinbearbetning, motorrenovering mm. Personalen måste utbildas på arbetsplatsen och det tar upp till fem år innan man är fullärd. Vi skulle behöva bättre stöd för att kunna investera i ´nyanställningar. Gästrikelärling fungerade bra förut, men idag är det svårt. Vi hade i somras en sommarjobbare som var intresserad av att börja här. Men arbetsförmedlingen sa att han måste vara arbetslös i tre månader innan de kunde hjälpa honom. Min önskan är att vi skall få bättre möjligheter och hjälp att kunna utbilda ny personal!
Se till att unga inte passiviseras med bidrag, ge bättre stöd till företagen för att hjälpa unga med insteget i arbetslivet och se till att Arbetsförmedlingen samarbetar bättre med företagen!

Veronica Stjärnström, Assistanspartner: Vi är 114 anställda och har anställt 4 personer de senaste två månaderna. Nästan hälften av våra anställda är under 26 år! Lönekostnaden utgör nästan 95 procent av omsättningen och därför har vi väldigt svårt att förstå kravet på att företag i vården skall vara tvungna att drivas utan vinst. Vi måste göra en vinst för att kunna överleva. De tre största företagen i branschen drivs av utländska riskkapitalbolag. Där kan jag förstå att det kan uppfattas som ett problem! Vi har inte det problemet, jag och min partner har inte ens kunnat ta ut riktiga löner!
Vi tycker också att samarbetet med kommunerna borde fungera bättre. Hjälpbehov under 20 timmar handläggs av kommunen och då försöker de påverka de sökande att anlita kommunen i stället för oss.
Det måste också till en bättre samordning mellan avtalsenliga löneökningar och justeringen av vår ersättning från Försäkringskassan.
Vi har heller inte fått gehör hos Arbetsförmedlingen för vår idé hur man skall få fler funktionshindrade i arbete. Den chef som skulle ringa upp oss har ännu inte hört av sig efter två år!
De nya kraven på godkännande av utförare har skett utan vare sig tillsyn eller granskning från Socialstyrelsen.
Vi skulle vilja att den låga arbetsgivaravgiften för personer under 26 år skall behållas så att vi kan fortsätta att anställa unga människor. Egentligen borde kommunerna inte syssla med personlig assistans. Vi gör det både bättre och effektivare!
För de som inte lyckats så bra i skolan borde det finnas bättre möjligheter att kunna lyckas på arbetsmarknaden.
Man borde också införa UF-företag redan i grundskolan, fler alternativ för de som inte orkar med skolan, ett mer aktivt samarbete mellan skolan och företagen och så behöver vi en attitydförändring till så kallade ”sämre” jobb.

Ann-Sofie Orrsten, Städtjänst: Idag är i stort alla offentlig upphandling av städtjänster baserade på lägsta pris utan kvalitetshänsyn. Det är också ofta väldigt stora upphandlingar. Vi har också stor konkurrens från Samhall, som är ett statligt företag. Lönerna är cirka 80 procent av omsättningen. Tjänster med RUT-avdrag sysselsätter 10 personer som enbart jobbar med sådana tjänster för kunder som får regelbunden städhjälp mm i hemmet. Vi bedömer att ytterligare 4 tjänster är beroende av RUT. 14 jobb riskeras alltså om RUT-avdraget skulle försvinna. RUT-avdraget har också inneburit att förfrågan om ”svarta” tjänster helt försvunnit, och det är vi enormt glada för. Vår typiska kund är en barnfamilj med två barn där båda föräldrarna arbetar. De köper sig helt enkelt tid för att familjen skall kunna umgås mer. Den privata marknaden ökar också mer än uppdrag till företag.
Om vi får önska oss något så är det att man gör fler mindre upphandling av städtjänster. Och självklart att RUT-avdraget blir kvar, annars hotas 14 jobb hos oss!

Mikael Johansson, Aktiv Revision: Företagen i Gävleborg har lägre lönsamhet än riksgenomsnittet. Det är ett stort steg för mindre företag att t ex gå från 5 till 6 anställda där faktorerna hög arbetsgivaravgift, ingångslön, sjuklöneansvar mm tillsammans har en återhållande effekt.
Det har definitivt blivit fler jobb tack vare RUT och ROT, sänkt arbetsgivaravgift för personer under 26 år och sänkt restaurangmoms. Och dessutom har skattemoralen ökat!
Behåll RUT- och ROT-avdrag, förbättra möjligheterna till lärlingsjobb och se över stödområdena för glesbygdsstöd.

Anna-Sofia Wallström, Gefle Chokolaterie: Jag har minskat företagandet och sålt ut de delar som har anställda. Jag koncentrera mig på chokladproduktion och import samt hålla föredrag om bland annat globalisering. Jag skulle önska att man försöker lösa problem mer långsiktigt. I stället för kilometerskatt för åkare borde man i stället satsa på att utveckla mer effektiva och miljövänliga motorer.
Vi måste se till att ungdomarna förstår att det är viktigt att ha ett arbete. Det behövs lärlingsjobb och det behövs ökad jämlikhet. Man skall inte behöva hamna i löjliga diskussioner bara för att man är tjej!